|
Stadgar för den ideella föreningen Kullen Kampidrottsförening,
med hemort i Höganäs kommun.
Stadgarna fastställda vid bildandet av föreningen, 1 oktober 2002.
IDROTTSRÖRELSENS
VERKSAMHETSIDÉ
Idrott är
Idrott är fysisk aktivitet som vi utför för att kunna prestera mera, ha
roligt och må bra.
Idrott består av
Idrott består av träning och lek, tävling och uppvisning.
Vi organiserar vår idrott
Vi organiserar vår idrott i självständiga föreningar och förbund som tillsammans
utgör en fri och frivillig folkrörelse förenad i Riksidrottsförbundet.
Vi delar in vår idrott
Vi delar in vår idrott efter ålder och ambitionsnivå.
Med barnidrott avser vi i allmänhet idrott till och med tolv års ålder.
Med ungdomsidrott avser vi idrott för tonåringar upp till och med 20 år.
Med vuxenidrott avser vi idrott för dem som är över 20 år.
I barnidrotten leker vi och låter barnen lära sig olika idrotter. Barnets
allsidiga idrottsutveckling är normgivande för verksamheten. Tävling är
en del av leken och ska alltid ske på barnens villkor.
I ungdomsidrotten och vuxenidrotten skiljer vi på prestationsinriktad
tävlingsidrott och hälsoinriktad bredd- och motionsidrott.
I tävlingsidrotten är prestationsförbättring och goda tävlingsresultat
vägledande.
I den hälsoinriktade bredd- och motionsidrotten är trivsel och välbefinnande
normgivande medan prestation och resultat är av underordnad betydelse.
VÅR VERKSAMHETSIDÉ
Vi vill på alla nivåer bedriva vår idrott så att den utvecklar människor
positivt såväl fysiskt och psykiskt som socialt och kulturellt. Därför
vill vi utforma vår idrott så att
• den i alla led ständigt utvecklas och förbättras till form och innehåll
• alla som vill, oavsett ras, religion, ålder, kön, nationalitet, fysiska
och psykiska förutsättningar, får vara med i föreningsdriven idrottsverksamhet
• den ger upplevelser och skapar kontakt mellan människor ur olika samhällsgrupperingar
• de som deltar får vara med och bestämma om och ta ansvar för sin verksamhet
• den ger alla som deltar en kamratlig och trygg social gemenskap.
(Idrottsrörelsens verksamhetsidé är antagen av 1995
års Riksidrotts-möte. Ang. ”Bra idrott och bra i idrott” se bilaga.)
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
1 § Ändamål
Föreningen skall bedriva verksamhet i kampidrott, enligt ”Idrottsrörelsens
verksamhetsidé” samt ”Svenska Budoförbundets etiska regler”. Föreningen
är öppen för olika kampidrotter. Efter föreningens bildande startas först
verksamhet i den japanska kampkonsten taido. Föreningen skall i sin verksamhet
aktivt verka för en dopingfri idrott.
2 § Sammansättning
Föreningen består av de fysiska personer som har upptagits i föreningen
som medlemmar.
3 § Tillhörighet m.m.
Föreningen är medlem i följande specialidrottsförbund (SF):
Svenska Budoförbundet och är därigenom ansluten till Sveriges Riksidrottsförbund
(RF).
Föreningen tillhör dessutom det distriktsidrottsförbund (DF) inom vars
område föreningens hemort är belägen samt vederbörande specialidrottsdistriktsförbund
(SDF) inom det SF-distrikt där föreningens hemort är belägen. Föreningen
är skyldig att följa nämnda organisationers stadgar, tävlingsregler och
beslut fattade av överordnat idrottsorgan. På begäran av RS eller vederbörande
SF-, SDF- eller DF-styrelse är föreningen skyldig att ställa föreningens
handlingar till förfogande samt lämna av dessa organ begärda uppgifter.
4 § Beslutande organ
Föreningens beslutande organ är årsmötet, extra årsmöte och styrelsen.
5 § Firmateckning
Föreningens firma tecknas av styrelsen eller, om styrelsen så beslutar,
av två styrelseledamöter gemensamt eller av en eller flera särskilt utsedda
personer.
6 § Verksamhets- och räkenskapsår
Föreningens verksamhetsår och räkenskapsår omfattar tiden fr.o.m. 1 januari
t.o.m. 31 december.
7 § Stadgetolkning m.m.
Uppstår tvekan om tolkningen av dessa stadgar, eller om fall förekommer
som inte är förutsedda i stadgarna, hänskjuts frågan till nästkommande
årsmöte. I brådskande fall får frågan avgöras av styrelsen. Medlem förbinder
sig genom sitt medlemskap i föreningen att i fråga om tillämpning av dessa
stadgar inte väcka talan vid allmän domstol. Tvist om tillämpning av stadgarna
skall i stället avgöras i enlighet med vad som anges i 33 §.
8 § Stadgeändring
För ändring av dessa stadgar krävs beslut av årsmöte med minst 2/3 av
antalet avgivna röster. Förslag till ändring av stadgarna får skriftligen
avges av såväl medlem som styrelsen.
9 § Upplösning av föreningen
För upplösning av föreningen krävs beslut av årsmöte med minst 2/3 av
antalet avgivna röster. I beslut om upplösning av föreningen skall anges
dels att föreningens tillgångar skall användas till bestämt idrottsfrämjande
ändamål, dels var den upplösta föreningens handlingar m.m. skall arkiveras
t.ex. i folkrörelsearkiv eller motsvarande. Beslutet, jämte bestyrkta
avskrifter av styrelsens och årsmötets protokoll i ärendet, samt revisionsberättelse
jämte balans- och resultaträkningar, skall omedelbart tillställas Svenska
Budoförbundet.
FÖRENINGENS MEDLEMMAR
10 § Medlemskap
Medlemskap beviljas av styrelsen eller av den som styrelsen delegerat
beslutanderätten till. Ansökan om medlemskap får avslås endast om det
kan antas att vederbörande kommer att motarbeta föreningens ändamål eller
intressen. Beslut att avslå medlemsansökan skall fattas av styrelsen.
I beslutet skall skälen redovisas samt anges vad den medlemssökande skall
iaktta för att överklaga beslutet. Beslutet skall inom tre dagar från
dagen för beslutet skriftligen tillställas den som fått avslag på medlemsansökan.
Beslut om vägrat medlemskap får överklagas av den berörde inom tre veckor
enligt reglerna i RF:s stadgar.
11 § Utträde
Medlem som vill utträda ur föreningen, skall skriftligen anmäla detta
till styrelsen och anses därmed omedelbart ha lämnat föreningen. Medlem
som inte har betalat medlemsavgift för två på varandra följande verksamhetsår
får anses ha begärt sitt utträde ur föreningen. Medlemskapet upphör i
sådant fall genom att personen avförs från medlemsförteckningen.
12 § Uteslutning m.m.
Medlem får inte uteslutas ur föreningen av annan anledning än att denne
har försummat att betala av föreningen beslutade avgifter, motarbetat
föreningens verksamhet eller ändamål, eller uppenbarligen skadat föreningens
intressen. Beslut om uteslutning får begränsas till att omfatta viss tid.
Sådan tidsbegränsad uteslutning får som mest omfatta sex månader från
beslutsdagen. Om tillräckliga skäl för uteslutning inte föreligger får
föreningen i stället meddela medlemmen varning. Beslut om uteslutning
eller varning får inte fattas utan att medlemmen inom viss tid, minst
14 dagar, fått tillfälle att yttra sig över de omständigheter som föranlett
att medlemskapet ifrågasätts. I beslutet skall skälen härför redovisas
samt anges vad medlemmen skall iaktta för överklagande. Beslutet skall
inom tre dagar från dagen för beslutet skriftligen tillställas den berörde.
Beslut om uteslutning eller varning skall fattas av föreningens styrelse
och får av den berörde överklagas inom tre veckor enligt reglerna i RF:s
stadgar.
13 § Medlems rättigheter och skyldigheter
Medlem
• har rätt att delta i sammankomster som anordnas för medlemmarna,
• har rätt till information om föreningens angelägenheter,
• skall följa föreningens stadgar och beslut som fattats av föreningsorgan
samt följa i 3 § nämnda organisationers stadgar, bestämmelser och beslut.
• har inte rätt till del av föreningens behållning eller egendom vid upplösning
av föreningen,
• skall betala medlemsavgift, senast den 3:e veckan efter träningsstart,
samt de övriga avgifter som beslutats av föreningen.
14 § Deltagande i den idrottsliga verksamheten
Medlem har rätt att delta i föreningens idrottsliga verksamhet under de
former som är vedertagna inom idrotten och på samma villkor som gäller
för övriga medlemmar. Medlem får inte delta i tävling eller uppvisning
utan medgivande av styrelsen eller, om denna så bestämt, av sektionsstyrelsen.
Om tävlingen eller uppvisningen arrangeras utanför Sverige, skall också
vederbörande SF ge sitt samtycke, såvida inte SF beslutat om en annan
ordning. Är arrangören inte ansluten till det SF som är organiserat för
att omhänderha den idrottsgren vilken tävlingen eller uppvisningen gäller,
får medlemmen delta endast om detta SF godkänt tävlingen eller uppvisningen.
ÅRSMÖTET och EXTRA ÅRSMÖTE
15 § Tidpunkt, kallelse
Årsmötet, som är föreningens högsta beslutande organ, hålls före utgången
av februari månad på tid och plats som styrelsen bestämmer. Kallelse till
årsmötet skall av styrelsen senast tre veckor före mötet tillställas medlemmarna,
eller kungöras i ortspressen. Vidare skall kallelse jämte förslag till
föredragningslista anslås i klubblokal eller på annan lämplig plats. Har
förslag väckts om stadgeändring, nedläggning eller sammanslagning av föreningen
med annan förening eller annan fråga av väsentlig betydelse för föreningen
eller dess medlemmar skall det anges i kallelsen. Verksamhets- och förvaltningsberättelser,
revisorernas berättelser, verksamhetsplan med budget samt styrelsens förslag
och inkomna motioner med styrelsens yttrande skall finnas tillgängliga
för medlemmarna senast en vecka före årsmötet. I kallelsen skall anges
var dessa handlingar finns tillgängliga.
16 § Förslag till ärenden att behandlas av årsmötet
Såväl medlem som styrelsen får avge förslag att behandlas av årsmötet.
Förslag från medlem skall vara styrelsen tillhanda senast fyra veckor
före årsmötet. Styrelsen skall till årsmötet avge skriftligt yttrande
över förslaget.
17 § Rösträtt samt yttrande- och förslagsrätt på årsmötet
Medlem som har betalat förfallna medlemsavgifter och under mötesåret fyller
lägst 15 år har rösträtt på möte. Rösträtten är personlig och får inte
utövas genom ombud. Medlem som inte har rösträtt har yttrande- och förslagsrätt
på mötet.
18 § Beslutförhet
Mötet är beslutsmässigt med det antal röstberättigade medlemmar som är
närvarande på mötet.
19 § Beslut och omröstning
Beslut fattas med bifallsrop (acklamation) eller om så begärs efter omröstning
(votering). Med undantag för de i 8 § första stycket och 9 § nämnda fallen
avgörs vid omröstning alla frågor genom enkel majoritet. Enkel majoritet
kan vara antingen absolut eller relativ. Val avgörs genom relativ majoritet.
Med relativ majoritet menas att den (de) som erhållit högsta antalet röster
är vald (valda) oberoende av hur dessa röster förhåller sig till antalet
avgivna röster. För beslut i andra frågor än val krävs absolut majoritet,
vilket innebär mer än hälften av antalet avgivna röster. Omröstning sker
öppet. Om röstberättigad medlem begär det skall dock val ske slutet. Vid
omröstning som inte avser val gäller vid lika röstetal det förslag som
biträds av ordföranden vid mötet, om han är röstberättigad. Är han inte
röstberättigad avgör lotten. Vid val skall i händelse av lika röstetal
lotten avgöra. Beslut bekräftas med klubbslag.
20 § Valbarhet
Valbar till styrelsen och valberedningen är röstberättigad medlem av föreningen.
Arbetstagare inom föreningen får dock inte väljas till ledamot av styrelsen,
valberedningen eller till revisor i föreningen.
21 § Ärenden vid årsmötet
Vid årsmötet skall följande behandlas och protokollföras:
1. Fastställande av röstlängd för mötet.
2. Val av ordförande och sekreterare för mötet.
3. Val av protokolljusterare och rösträknare.
4. Fråga om mötet har utlysts på rätt sätt.
5. Fastställande av föredragningslista.
6.
a) Styrelsens verksamhetsberättelse för det senaste verksamhetsåret,
b) Styrelsens förvaltningsberättelse (balans- och resultaträkning) för
det senaste räkenskapsåret.
7. Revisorernas berättelse över styrelsens förvaltning under det senaste
verksamhets-/räkenskapsåret.
8. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen för den tid revisionen avser.
9. Fastställande av medlemsavgifter.
10. Fastställande av verksamhetsplan samt behandling av budget för det
kommande verksamhets-/räkenskapsåret.
11. Behandling av styrelsens förslag och i rätt tid inkomna motioner.
12. Val av
a) föreningens ordförande för en tid av 1 år;
b) halva antalet övriga ledamöter i styrelsen för en tid av 2 år;
c) en suppleant i styrelsen för en tid av 1 år;
d) två revisorer jämte suppleant för en tid av 1 år. I detta val får inte
styrelsens ledamöter delta;
e) två ledamöter i valberedningen för en tid av 1 år, av vilka en skall
utses till ordförande;
f) beslut om val av ombud till SDF-möten (och ev. andra möten där föreningen
har rätt att representera med ombud).
13. Övriga frågor. Beslut i fråga av större ekonomisk betydelse för föreningen
eller medlemmarna får inte fattas om den inte finns med i kallelsen till
mötet.
22 § Extra årsmöte
Styrelsen kan kalla medlemmarna till extra årsmöte. Styrelsen är skyldig
att kalla till extra årsmöte när en revisor eller minst en tiondel av
föreningens röstberättigade medlemmar begär det. Sådan framställning skall
avfattas skriftligen och innehålla skälen för begäran. När styrelsen mottagit
en begäran om extra årsmöte skall den inom 14 dagar utlysa sådant möte
att hållas inom två månader från erhållen begäran. Kallelse med förslag
till föredragningslista för extra årsmöte skall tillställas medlemmarna
senast sju dagar före mötet eller kungöras inom samma tid i ortspressen.
Vidare skall kallelsen med förslag till föredragningslista anslås i klubblokalen
eller på annan lämplig plats. Underlåter styrelsen att utlysa eller kalla
till extra årsmöte får de som gjort framställningen vidta åtgärder enligt
föregående stycke. Vid extra årsmöte får endast det som föranlett mötet
upptas till behandling. Om rösträtt på extra årsmöte och om beslutsmässighet
vid sådant möte gäller vad som sägs i 17§ och 18§.
^
|
|
VALBEREDNINGEN
23 § Sammansättning, åligganden
Valberedningen består av ordförande och en övrig ledamot valda av årsmötet.
Antalet ledamöter skall vara lika fördelat mellan könen. Olika åldersgrupper
skall finnas representerade. Valberedningen utser bland sina ledamöter
en vice ordförande. Valberedningen sammanträder när ordföranden eller
minst halva antalet ledamöter så bestämmer. Valberedningen skall senast
3 veckor före årsmötet tillfråga dem vilkas mandattid utgår vid mötets
slut, om de vill kandidera för nästa mandattid. Senast vid årsmötet skall
valberedningen meddela röstberättigade medlemmar sitt förslag.
REVISORER
24 § Revision
Revisorerna har rätt att fortlöpande ta del av föreningens räkenskaper,
årsmötes- och styrelseprotokoll och övriga handlingar. Föreningens räkenskaper
skall vara revisorerna tillhanda senast en månad före årsmötet. Revisorerna
skall granska styrelsens förvaltning och räkenskaper för det senaste verksamhets-
och räkenskapsåret samt till styrelsen överlämna revisionsberättelse senast
14 dagar före årsmötet.
STYRELSEN
25 § Sammansättning
Styrelsen består av ordförande samt 2 övriga ledamöter. Styrelsen skall
bestå av kvinnor och män. Styrelsen utser inom sig vice ordförande, sekreterare,
kassör och de övriga befattningshavare som behövs. Vid förhinder för ledamot
inträder suppleanten. Avgår ledamot före mandattidens utgång inträder
suppleanten i dennes ställe för tiden t.o.m. nästföljande årsmöte. Styrelsen
får utse person till adjungerad ledamot. Sådan ledamot har inte rösträtt
men kan efter beslut av styrelsen ges yttrande- och förslagsrätt. Han
får utses till befattning inom styrelsen.
26 § Styrelsens åligganden
När årsmöte inte är samlat är styrelsen föreningens beslutande organ och
ansvarar för föreningens angelägenheter. Styrelsen skall - inom ramen
för RF:s, vederbörande SF:s och dessa stadgar - svara för föreningens
verksamhet enligt fastställda planer samt tillvarata medlemmarnas intressen.
Det åligger styrelsen särskilt att
• tillse att för föreningen gällande lagar och bindande regler iakttas,
• verkställa av årsmötet fattade beslut,
• planera, leda och fördela arbetet inom föreningen,
• ansvara för och förvalta föreningens medel,
• tillställa revisorerna räkenskaper m.m. enligt 24 §, och
• förbereda årsmöte.
Ordföranden är föreningens officiella representant.
Ordföranden skall leda styrelsens förhandlingar och arbete samt övervaka
att föreningens stadgar och övriga för föreningen bindande regler och
beslut efterlevs. Har ordföranden förhinder skall vice ordföranden träda
in i ordförandens ställe. Styrelsen skall besluta om fördelning av arbetsuppgifterna
i övrigt. Har inte annat beslutats ankommer nedan angivna uppgifter på
sekreteraren och kassören. Sekreteraren
• förbereda styrelsens sammanträden och föreningens möten,
• föra protokoll över styrelsens sammanträden,
• se till att föreningens handlingar hålls ordnade och förvaras på ett
betryggande sätt samt ansvara för att föreningens historia dokumenteras,
• se till att fattade beslut har verkställts,
• om ordföranden inte bestämmer annat, underteckna utgående handlingar,
• årligen upprätta förslag till verksamhetsberättelse för föreningen.
Kassören
• föra medlemsförteckning och se till att medlemmarna betalar beslutade
avgifter till föreningen,
• se till att föreningen söker bidrag från stat, kommun och idrotts- organisationer
m.fl,
• svara för föreningens bokföring vilket innebär skyldighet att föra bok
över föreningens räkenskaper,
• årligen upprätta balans- samt resultaträkningar,
• utarbeta underlag för budget och budgetuppföljning,
• se till att föreningens skatter, avgifter och skulder betalas i rätt
tid,
• i förekommande fall upprätta och avge allmän självdeklaration, särskild
uppgift, kontrolluppgifter, uppbördsdeklarationer och övriga föreskrivna
uppgifter inom skatte- och avgiftsområdet,
• föra inventarieförteckning, i vilken också av föreningen förvärvade
priser införs,
• se till att såväl föreningens medlemmar i föreningens verksamhet som
föreningens byggnader, idrottsmateriel, priser och övriga tillhörigheter
är försäkrade på ett betryggande sätt.
27 § Kallelse, beslutsmässighet och omröstning
Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden, eller då minst halva
antalet ledamöter har begärt det. Styrelsen är beslutsmässig när samtliga
ledamöter kallats och då minst halva antalet ledamöter är närvarande.
För alla beslut krävs att minst hälften av styrelsens samtliga ledamöter
är ense om beslutet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Röstning
får inte ske genom ombud. I brådskande fall får ordföranden besluta att
ärende skall avgöras genom skriftlig omröstning eller vid telefonsammanträde.
Om särskilt protokoll inte upprättas skall sådant beslut anmälas vid det
närmast därefter följande sammanträdet. Vid sammanträde skall protokoll
föras. Protokoll skall justeras av mötesordföranden och av en särskilt
utsedd protokolljusterare. Avvikande mening skall antecknas till protokollet.
28 § Överlåtelse av beslutanderätten
Styrelsen får överlåta sin beslutanderätt i enskilda ärenden eller i vissa
grupper av ärenden till sektion, kommitté eller annat organ eller till
enskild medlem eller anställd. Den som fattat beslut med stöd av bemyndigande
enligt föregående stycke skall fortlöpande underrätta styrelsen härom.
TVIST
33 § Skiljeklausul
Talan i tvist mellan medlem och föreningen får inte väckas vid allmän
domstol. Sådan tvist skall, utom i fall då annan särskild ordning är föreskriven
i RF:s eller SF:s stadgar, avgöras enligt lagen om skiljeförfarande. Dock
skall följande gälla rörande kostnaderna för skiljeförfarandet. Vardera
parten svarar för egna kostnader liksom för kostnaderna för den skiljeman
man utsett. Ordförandens kostnader, inklusive kostnaderna för eventuell
sekreterare, delas lika mellan parterna.
BILAGA
Bra i idrott och bra idrott
Vi vill på alla nivåer bedriva vår idrott så att den utvecklar människor
positivt såväl fysiskt och psykiskt som socialt och kulturellt
Fysisk utveckling
Idrott är fysisk aktivitet. Kroppen är skapad för aktivitet. Därför är
idrott bra och utvecklande för oss människor. Genom idrottsverksamheten
tränar vi och utvecklar kroppen så att vi mår bra och kan prestera mera
såväl på idrottsbanan som i vardagen. Detta gäller inte minst dem som
har fysiska handikapp. Genom att vara kontinuerligt aktiva vidmakthåller
vi vitala funktioner även när vi blir äldre. Idrotten har på så sätt stor
betydelse för folkhälsan.
Psykisk utveckling
Idrott svarar mot djupt liggande mänskliga behov. I idrotten får vi utlopp
för glädje och spontanitet, vi trivs och mår bra. Människan behöver utmaningar
och mål att sträva efter. Idrott är utmanande och spännande. I idrotten
finns ett inbyggt tävlingsmoment som inspirerar oss att testa våra gränser,
att uppnå bättre resultat och att prestera mer. Att nå ett uppsatt mål
skänker tillfredsställelse oavsett nivå. Att kämpa tillsammans med andra
för att nå detta mål ger erfarenheter som är värdefulla på livets alla
områden. Idrott rätt bedriven är bra för barn. Forskningsresultat visar
att idrottsaktiviteter medverkar till barns allsidiga utveckling. Därför
bör alla barn ha möjlighet att idrotta varje dag - i skolan, i föreningen
eller spontant i bostadsområdet.
Social utveckling
Idrott ger gemenskap. För många är kamratskapet i föreningen ett avgörande
skäl att engagera sig. Många barn och ungdomar får i föreningen en trygg
social gemenskap. De lär sig att respektera och umgås med andra människor,
också över generationsgränser, kulturella och etniska gränser. Genom ledarna
får de positiva vuxna förebilder. Samhörigheten i föreningen motverkar
människors isolering. Idrott i förening ger därmed, rätt bedriven, ett
mervärde som ska vara tillgängligt för alla som vill.
Kulturell utveckling
Elitidrotten har genom sin oregisserade dramatik och utövarnas skicklighet
en stark attraktionskraft på människor i alla samhällsskikt och i alla
åldrar. Som förebilder är utövarna av stort värde för barn och ungdomar.
På de flesta orter i landet finns en eller flera idrottsföreningar. Genom
sin verksamhet bidrar de till bygdens utveckling och skapar en värdefull
identifikation med orten. Idrotten är en central och folkkär del av vårt
svenska kulturarv. Det finns således mycket som är bra med idrotten...
Men eftersom idrott betyder så mycket i så många människors liv är det
också viktigt att den bedrivs på ett bra sätt. Idrottsrörelsen strävar
därför efter att kontinuerligt utveckla och förbättra verksamheten och
anpassa den efter de aktivas behov och önskemål.
Demokrati
Varje deltagare ska, inom de ramar som är tillgängliga, få möjlighet att
utvecklas efter sina och den egna gruppens önskemål. Detta uppnås genom
att alla medlemmar, oavsett ålder och kön, är delaktiga i de beslut som
formar verksamheten. En viktig del av idrottsrörelsens demokratiska fostran
är att varje människa kan påverka genom att ta ansvar för sig själv och
sin grupp, såväl genom en demokratiskt uppbyggd mötesverksamhet som i
den vardagliga träningen och tävlingen.
Fostran
Idrottens föreningsliv är en viktig uppfostringsmiljö för många barn och
ungdomar. Vi ska med en genomtänkt verksamhet påverka attityder och värderingar
på ett positivt sätt. Särskilt viktigt är det att verksamheten är utformad
så att barn lär sig respektera varandra som kamrater och medtävlare. Att
glädjas åt varandras framgångar och stötta varandra vid motgångar är viktiga
delar i idrottsgemenskapen. Inom idrotten lär vi oss hur kroppen fungerar
och tar ställning mot sådant som är skadligt och nedbrytande, t ex användandet
av droger.
Jämställdhet
Idrotten är lika viktig för kvinnor som för män, för flickor som för pojkar.
Och alla är lika viktiga för idrotten. Därför ska det inom idrottsrörelsen
finnas jämställdhet mellan könen. Med det menar vi att det ska finnas
lika möjligheter för alla, oavsett kön, att utöva idrott vilket kräver
att kvinnlig och manlig idrott värderas och prioriteras på ett likvärdigt
sätt. Vi delar på ansvaret för utvecklingen genom att på alla nivåer inom
idrottsrörelsen ta tillvara såväl kvinnors som mäns olika erfarenheter
och värderingar som ledare. Vi fördelar och utformar också uppdragen så
att både kvinnor och män kan medverka.
Rent spel
En känsla för ärlighet och rent spel ligger i idrottens natur. Det är
meningslöst att tävla om inte alla följer gemensamt uppsatta regler. Därför
arbetar vi för en konsekvent regelefterlevnad och uppmuntrar gott uppträdande
såväl på som vid sidan av idrottsarenan. Därför tar svensk idrott också
avstånd från och arbetar aktivt mot användandet av förbjudna preparat
- doping - för att uppnå bättre resultat.
Förebygga skador
När idrott utövas uppkommer ibland skador av olika slag. Genom utbildning
och rätt bedriven träning försöker vi förebygga skador. Vi strävar även
efter att lära utövare och ledare handskas med lättare skador utan inblandning
av sjukvården.
Sund ekonomi
Inom idrotten hanterar vi mycket pengar. Detta är särskilt aktuellt i
elitsammanhang och inom vissa massmedialt exponerade idrotter. All hantering
ska ske efter sunda principer med hänsyn tagen till vår folkrörelses etiska
krav.
Respekt för andra
Idrotten är till hela sin idé internationell. Idrottsligt utbyte mellan
olika nationer och etniska grupper på alla nivåer breddar våra kontaktytor.
Den ökar vår förståelse för andra kulturer, och stärker samverkan mellan
människor över nationsgränserna. Genom att idrotten är gränslös kan den
via föreningarna bidra till att integrera nykomlingar i det svenska samhället.
Människor av olika nationalitet, ras och religion kan med idrottsgemenskapen
som utgångspunkt lära känna varandra, respektera och förstå varandras
olika värderingar, vilket motverkar främlingsfientlighet och rasism.
Ideellt engagemang
I idrottsrörelsen är medlemmarna med av egen fri vilja. De utformar och
leder själva verksamheten. Att vara delaktig och ta gemensamt ansvar ger
verksamheten ett mervärde. Hundratusentals ledare satsar oavlönat tid
och kraft på att leda och fostra barn och ungdomar. De medverkar härigenom
till en positiv utveckling i samhället. Det ideella engagemanget utgör
i sig en kraft att värna om. Det är idrottens kännemärke. De ideella ledarna
ska kontinuerligt erkännas, uppmuntras och ges möjlighet till utveckling.
Miljömedvetenhet
Alla är vi beroende av och vill ha en ren och frisk miljö att överlämna
till våra barn. Medvetenhet om miljöns krav och människans påverkan är
en viktig del av barns och ungdomars fostran. Idrottsrörelsen tar sitt
ansvar genom att så långt det är möjligt anpassa sin verksamhet så att
den inte påverkar miljön negativt. Många idrotter använder dessutom naturen
som sin ”idrottsplats”. Här har vi mot bakgrund av bl.a. allemansrätten
ett särskilt ansvar förenat med såväl rättigheter som skyldigheter.
(Lydelsen antagen av Riksidrottsmötet i november
1995)
^
|
|
>idrottsrörelsens
verksamhetsidé
>allmänna best.
>medlemmar
>årsmötet
>valberedningen
>revisorer
>styrelsen
>tvist
>bilaga
|